outdoor.se
Online-rapporter från våra samarbetspartners

Till sidans topKräftfiske populärt i slott och koja!

04 augusti 2018 kl 13:11 av Björn Blomqvist

en bok om kräftor flodkräfta signalkräfta ån tidan tibro kräftbur agnfisk kräftbete björn blomqvist

Att fiska och äta kräftor har en lång tradition i Sverige
Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi var 1562 då Erik XIV anbefallde fogden på Nyköpingshus att fånga en hel hoper. På den tiden fanns endast flodkräftan i våra vatten. En bok om Kräftor av Erik Floderus som gavs ut 1941 finns mängder med historier om ”de smakelige kräken”, främst sedda ur en kulturhistorisk synvinkel. Flodkräftor fanns förutom i Skandinavien även i Östersjöländerna, Frankrike, Italien, Ryssland och Tyskland. På tyska kallades flodkräftan för ”Edelkrebs” (ädelkräfta) p.g.a. dess smaklighet.

Att odla samt även flytta kräftor till nya vatten har det gjorts i hundratals år. Vid ett tal i Vetenskapliga akademin 1749 framkom; ”Kräftor hafva vid pass i Carl IX:s tid blifvit flyttade hit upp åt landet, Fatburssjöen vid Gripsholm och flera vatn”.

Pesten – en katastrof för flodkräftan
Kräftpestens intrång i vårt land betydde ingenting mindre än en katastrof. Pesten uppträdde på 1870-talet i västra Tyskland, varifrån den långsamt spred sig till Polen, Ryssland och Finland. Från sistnämnda landet kom pesten till Sverige augusti 1907. Ett parti finska kräftor hade sumpats i slussgraven Stockholm. Döda kräftor kastades i vattnet. Dock fanns det inte något större kräftbestånd i närheten så i sig var det kanske inte någon katastrof. Mest troligt är, att levande, pestsmittade kräftor köptes av någon Ångbåtsrestaurant och sedan spritt pesten till en eller flera ställen inom Mälarens vattenområde inklusive Hjälmare kanal. Inom ett år var Hjälmaren ödelagd. Med tanke på de fantastiska fångster som tidigare hade gjorts i Hjälmaren så drog det med sig många människors ruin, t.o.m. självmord.

För att hindra vidare spridning av pesten utfärdade myndigheterna förbud mot införande av levande kräftor från Finland, transportförbud av okokta kräftor inom landet samt att burar från pestvatten inte fick användas i friska sjöar. Åtgärderna visade sig vara förgäves. Mälaren och Hjälmaren var till spillo och härifrån spred sig pesten vidare till närliggande vatten. I början av 1930-talet började man frukta att hela den svenska stammen av flodkräftor skulle dö ut. Nu så här drygt 80 år senare är det ytters få vatten som hyser friska bestånd av flodkräftor. Sedan 1960-talet har den invasiva signalkräftan satts ut i dess ställe, vilket skett med myndigheternas goda minne.

kräftfiske tidan i tibro signalkräfta kräftbur 3 augusti 2018 björn blomqvist

Vättern – Sverige mesta kräftfiskesjö
Vättern är den sjö i Sverige som det fångas allra mest signalkräftor. Det var i slutet av 1960-talet som signalkräftan introducerades i innanhavet. Under 1700-talet ska det faktiskt funnits flodkräftor i Vättern. ”Hwilka är wäl stora, men mycket magra” Redan i mitten av 1800-talet saknades de. Signalkräftans framfart i Vättern är sedan mitten av 1990-talet väl känd. Det för allmänheten sk. fria kräftfisket fem veckoslut i augusti/september har satt sjön på svenska kräftkartan med eftertryck.

Kräftan, blygare än laken, rodnar när hon kokas naken…
Yrkesfisket fångster i Vättern uppgavs 2017 till 126 ton. Hur stora fångsterna är gjorda av ”fria fiskare” är oklart. Hjälmaren som drabbades av kräftpesten 1908 har i dagsläget hämtat sig med hjälp av signalkräftan. Förra året (2017) uppgav yrkesfisket att de tullat Hjälmaren på 62 ton av på botten krypande svart guld. Mälarens fångster via yrkesredskap 2017 var noll kilo. Vänern som i moderna tid fått påspädning av signalkräfta fångades det 20 ton 2017.

Illegala utsättningar av signalkräfta största hotet mot flodkräfta
Från och med den 3 augusti 2016 gäller nya EU-regler för hantering av levande signalkräftor. Det innebär att det är helt förbjudet att flytta, sätta ut och odla signalkräftor. Detta gäller även sumpning. Inga nya utsättningstillstånd kommer att utfärdas. Illegala utsättningar av signalkräftor är det största hotet mot vår inhemska flodkräfta. Kraftfulla åtgärder för att stoppa signalkräftans spridning måste därför till.

Till sidans topGe hals och sjung The ABU Waltz

24 juli 2018 kl 10:20 av Björn Blomqvist

abu waltz 1959 tight lines abu matic abumatic lovsång björn blomqvist inkapslad haspelrulle

Det påstås att allt går att sälja med mördande reklam! ABU i Svängsta har under årens lopp gjort reklam för sina produkter på skilda vis. Exempelvis i Napp och Nytt 1959 uppmanades man att spela och sjunga Svängsta valsen. Lasse Dahlqvist, en av dåtidens svenska storstjärnor, stod för den svenska texten.

Refräng ”den bästa hobby som Du kan finna är att kasta med spö och spinna och i det längsta Du tycker Svängsta är det som kan stå sitt kast”.

sjung svängstavalsen 1959 napp och nytt abu svängsta björn blomqvist

Till sidans topLag Sydväst fiskade bäst i Drag 2018, Vättern

15 juli 2018 kl 13:59 av Björn Blomqvist

team syndväst vann Hjodraget drag 2018 vättern hjo trollingtävling foto björn blomqvist

2018 års upplaga av fisketävlingen Drag (Hjodraget) i Vättern med start och mål i Hjo hamn deltog 98 båtlag, varav 73 vägde in fisk. Segrade gjorde Team Sydväst, Huskvarna via sex fiskar (3 rödingar o 3 öringar) som sammantaget vägde 15,76 kilo. Vinnarlaget toppade segern med att dessutom ha tävlingens tyngsta fisk i fångstpåsen, en insjööring med vikt 6,055 kilo. Storöringen gick bet på löja med Anchovy skalle fiskad på ytspö där linan var viktad med 50 gram bly. Fångstplats i närheten av Visingsö och höll i spöt gjorde Håkan ”Sydväst” Nordling.

vinnarfiskarna drag 2018 hjodraget vättern
1:a Team Sydväst, Huskvarna 6 fiskar (3 rödingar 3 öringar) = 15,760 kilo
2:a Team Tranås, Tranås 6 fiskar (4 rödingar 1 öring 1 lax) = 14,725 kilo
3:a Team Bertan, Tibro 6 fiskar (4 rödingar 2 öringar) = 12,030 kilo

Mesta fisken som hamnade på vågen var vild röding (153 st/medelvikt 1,76 kg) följt av 27 öringar med snittvikt 2,23 kg. Den hett eftertraktade Gullspångslaxen (odlad och sätts ut i sjön som smolt) var fåtalig. Totalt åtta laxar och medelvikt 3,38 kg med en topp på 5,455 kilo som fångades av Team Eino Niiranen, Tibro

tyngsta laxen drag 2018 hjodraget vättern foto björn blomqvist

1 drag 2018 hjodraget hjo vättern trollingtävling foto björn blomqvist

2 drag 2018 hjodraget hjo vättern trollingtävling foto björn blomqvis

3 drag 2018 hjodraget hjo vättern trollingtävling foto björn blomqvis

4 drag 2018 hjodraget hjo vättern trollingtävling foto björn blomqvis

peter prag laxcup vättern tomas TOJ Johansson hjodraget 2018 drag vättern

5 drag 2018 hjodraget hjo vättern trollingtävling foto björn blomqvis

6 drag 2018 hjodraget hjo vättern trollingtävling foto björn blomqvis

7 drag 2018 hjodraget hjo vättern trollingtävling foto björn blomqvis

8 drag 2018 hjodraget hjo vättern trollingtävling foto björn blomqvis

Till sidans topDrag 2018 Vättern – 98 båtlag deltar

14 juli 2018 kl 10:15 av Björn Blomqvist

hjjodraget drag 2018 vättern hjo fisketävling lax örin röding björn blomqvist

Drag 2018-> (Hjodraget) på Vättern deltar 98 båtlag. Starten gick i Hjo hamn 08.30 och målgång 16.30.

07 drag 2018 hjodraget vättern

02 drag 2018 hjodraget vättern

03 drag 2018 hjodraget vättern

01 drag 2018 hjodraget vättern

05 drag 2018 hjodraget vättern

Till sidans topStora fångster i fritidsfisket på Vättern

10 juli 2018 kl 17:51 av Björn Blomqvist

storröding vättern trolling vätterröding björn blomqvist outdoor

Länsstyrelsen Jönköpings Län skriver; ”Nyligen presenterades resultat från undersökningar av fritidsfisket på Vättern. Undersökningarna visar att fritidsfisket 2015 var omfattande och fångsterna stora, där en stor del av fångsten återutsattes.

Fritidsfiskets totala uttag av röding 2015 var 16,1 ton fördelat på 9 500 rödingar. Därutöver återutsattes 24 400 rödingar med en sammanlagd vikt av 26,4 ton. Sammantaget fångades nästan 34 000 rödingar med en vikt av 42,5 ton. Sett till både omfattning och fångst dominerades fritidsfisket av trolling efter röding, öring och lax. En metod som ökat kraftigt under senare år är vertikalfisket efter röding. Undersökningar av överlevanden hos återutsatt röding visar att omkring 77 procent bedömdes överleva återutsättning vid trollingfiske under sommaren medan i princip samtliga undersökta individer bedömdes överleva återutsättning vid vertikalfiske.

Länsstyrelsen i Jönköpings län, som har samordningsansvaret för länsstyrelsernas arbete med fisk och fiske i Vättern, har med hjälp av frivilliga dels undersökt fritidsfiskets omfattning och fångst i Vättern 2015 och dels överlevnaden hos återutsatt röding vid trollingfiske och vertikalfiske. Drygt 500 personer som fiskat på Vättern 2015 har besvarat den enkät som ligger till grund för undersökningen av fritidsfiskets omfattning och fångst.

— För att kunna förvalta fiskbestånd på ett långsiktigt hållbart sätt behövs kunskap om fiskets fångster och omfattning. Yrkesfisket har fångstrapporteringsskyldighet till myndigheterna. Något liknande finns inte för fritidsfisket. Därför genomför vi återkommande fritidsfiskeundersökningar på Vättern, säger Rasmus Linderfalk, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.

Undersökningen var den första som redovisar fångstdata för vertikalfiske efter röding. Mer än 90 procent av den upptagna fångsten vid vertikalfiske bestod av röding. Dessutom var åtta av tio rödingar över minimimått. Detta visar att metoden är selektiv på stor röding, vilket kan jämföras med t ex trollingfiske där varannan röding var under minimimått.

vätterröding storröding vertikalfiske vättern björn blomqvist

Resultatet visar att mycket fisk återutsattes. För de sju arterna (röding, öring, lax, abborre, gädda, sik och lake) som bedömts vara viktigast för fisket återutsattes sammanlagt över 50 000 fiskar under 2015. Röding, abborre och gädda var de vanligaste arterna att återutsätta. Vid trollingfiske återutsattes tre av fyra rödingar under 2015 medan man vid vertikalfiske återutsatte nästan 90 procent.

Resultat från undersökningar av överlevnaden av återutsatt röding visar att krokplaceringen tycks vara starkast kopplat till rödingens möjlighet att överleva. Då rödingen krokas långt bak i munhålan eller i svalget riskerar den ofta att dö. Ju längre bak i munnen rödingen krokas desto längre tid tar det för fisken att dyka ner i vattnet efter att den släppts tillbaka och ju sämre är överlevnaden. Under tiden den befinner sig på ytan riskerar den att bli attackerad av fåglar. Problemet med fåglar som attackerar återutsatt röding tycks vara betydligt mindre vid vertikalfiske då båten ligger kvar i närheten av återutsatt fisk, till skillnad från en trollingbåt som rör sig framåt. En större andel av fisken dyker också direkt efter återutsättning vid vertikalfiske än vid trolling.

— Vi kan konstateras att det återutsätts mycket fisk och att det därför är viktigt att fisken hanteras på ett bra sätt som leder till hög överlevnad. Vår ambition är genomföra fler undersökningar för att kunna ge bättre rekommendationer om hur fisket och hanteringen av fisk kan bedrivas för att öka överlevnaden vid återutsättning, säger Adam Johansson, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.

Fritidsfisket och yrkesfisket stod vardera för drygt 40 ton avlivad fisk under 2015. Röding fångades totalt sett mest. Fritidsfiskets fångstuttag av röding, lax, abborre och gädda var större än yrkesfiskets uttag. Trots höga uttag inom fritidsfiske och yrkesfiske påvisar provfisken en positiv beståndsutveckling hos rödingen, en ökning som dock sker från mycket låga nivåer. Fångsterna av fisk har ökat under senare år tack vare de förstärkta bestånden. T ex fångar man idag i snitt 2 rödingar per fisketur vid trolling”.

Stora fångster i fritidsfisket på Vättern->